Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Utvalda

Biscaya

Man kan ju ibland undra vad det är som driver en. Klockan är 03.40 och det är någon som petar på mig. "Jenny, det är dags att gå upp nu." Det är precis becksvart. Jag försöker fumla efter mina kläder. Jag drar på mig mina fuktiga byxor och trevar efter mina strumpor. Ena strumpan är borta men jag hittar den till slut.. Ett toalettbesök måste också klaras av. Jag håller mig i och försöker att inte ramla. På med fleecetröja och sjöställ. Jag letar reda på min mugg i mörkret och häller upp lite av det halvljumma vattnet som finns kvar i termosen. Det har stått sedan i går kväll men det lyckas iallafall lösa upp lite tesmak. Jag tar fram två knäckemackor men orkar inte bre dem. När den första är uppäten har den andra mjuknat i den fuktiga luften och ger knappt tuggmotstånd. Nu är det dags för mitt vaktpass och tre timmars stirrande ut i den kolsvarta natten.
Men när jag står där vid rodret med Despacito ringades i mina öron och båten dansar fram över vattnet och jag dansar för mi…

Senaste inläggen

Belgien - besök och avsked

Amsterdam och Hollands kanaler

Nordsjön och Frisiska öarna

Brunsbüttel till Cuxhaven

Ut ur Östersjön