Kanarieöarna

Teneriffa

Vi hade två gastar på seglatsen Madeira till Teneriffa, Jonas och Rasmus, de kom till Madeira några dagar tidigare för att hänga med oss. Vi seglade till huvudstaden Santa Cruz de Tenerife med deras eminenta hjälp.

16 oktober kastade vi loss från Quinta do Lorde på Madeira. Visa av erfarenheten satte vi kutterstagsfocken före avfärd denna gång, till skillnad från när vi lämnade Lissabon för att segla till Madeira. Ur loggboken:
"Kl 11:11. Fin segling, 6,5 knop. Tonfiskwraps till lunch. Jonas har vakt".

Rasmus styr med van hand.

Världens bästa kusiner.

"17/10-18, kl 01:20
31°20'07 N
16°24'48 W

Går på och sällskapar med Rasmus. Det mulnar på och vinden ökar upp mot 10 m/s för en tid. Fin mareld!"

"Kl 04.20
Plotter pratar inte med autopiloten. Varför? Inte med de andra instrumenten heller. Oklart med AIS."

Elektronik och saltvatten, inte världens bästa kombo. Norsk omstart löste problemet denna gång.

"11:30 UTC
28°28'0 N
16°14'6 W
Framme i Santa Cruz de Tenerife!
Tjoho!"

El Teide, Teneriffas och därmed Spaniens högsta berg, 3718 m ö h.

Santa Cruz de Tenerife

Överfarten firas.

Några av fördelarna med Kanarieöarna är att det är ett bra utbud av varor, ungefär som i Spanien, dvs stora Supermercados där verkligen allt finns (förutom Creme Fraiche och Bearnaisessås, hur står de ut utan dessa livsviktiga varor?!?). Mercadona blev vår favorit. De större affärerna har fantastiska fisk- och köttdiskar, med riktigt bra priser! Rådet till andra långseglare som ska till Karibien är: bunkra inte bara för Atlanten, bunkra även för vissa öar i Karibien där prisnivån avskräcker från större inköp, även om det finns undantag, se senare blogginlägg om "Tobago" tex.
Vi var på lokala marknaden, både i Santa Cruz och Las Palmas, vilket rekommenderas, det är ett enastående utbud av färsk fisk, grönsaker etc.

Ihop med Jonas och Rasmus hyrde vi bil och såg flera vackra platser, bland annat Spaniens högsta berg Teide som imponerade stort med sina 3700 m över havet.

Är vi på månen?

Så småningom var det åter till vardagen för Jonas och Rasmus och vi vinkade av dem. Sedan kom dagen vi alla väntat på. Tyra kom till flygplatsen på Teneriffa, 27 oktober 2018. Nu var familjen fulltalig igen.

I väntan på Tyra.

Vi skulle snart segla till Gran Canaria, men hann med lite sight-seeing på Teneriffa innan dess.

La Laguna, staden där det alltid regnar.

Gå på café i Spanien rekommenderas.

Gran Canaria

Vi seglade direkt från Santa Cruz de Tenerife till huvudstaden Las Palmas de Gran Canaria och lade oss vid ARC bryggan för barnbåtar. Bra tycker vi att ARC klumpar ihop barnfamiljerna vid samma ponton, då barnen kan leka med varandra på bryggan medan vi vuxna förberedde oss för Atlantöverfarten. ARC, som står för Atlantic Rally for Cruisers, är en regatta med olika divisioner, alltifrån tävlingsdivisionen där man inte får använda motorn, till Cruising divisionen där motorgång är tillåtet. Vi tillhörde den senare. Det finns även en Cruising division som inte tävlar men vi valde tävlingsdivisionen av "Cruising".

Nära till Playa de Las Alcaravaneras från marinan.

ARC har fått kritik för att vara kommersiellt och dyrt, men vi upplevde det ganska prisvärt. Det var ett bra säkerhetstänk, vi fick tips som vi hade nytta av, och den s.k. säkerhetskontrollen har högt ställda krav; frågan om man hade monterat, och utfört alla tester av allt de kräver om man hade seglat över Atlanten själv?

ARC:s namnkunnige Chris Tibbs föreläser.

Vi hade turen att få Chris Tibbs på säkerhetsinspektionen. Han gillade vår gamla båt, han är väl lite "old school" gissar vi. Han berättade om när han roterade en båt i orkan på Atlanten och spisen lossnade. Det var en "dålig dag" sade han lakoniskt. Han lärde oss att det bästa man kan göra är att ta en kopp té och diskutera fram en lösning i lugn och ro. En riktig seglarguru.

Och det var en i hög grad social tillställning med många fester, sundowners - sponsrade av olika inblandade företag - Kids Club mm. "Sundowner" kommer återkomma i våra bloggar när vi kommer till Karibien, det betyder att ta en drink när solen går ner, i Karibien ofta en Rum Punch, recept i senare blogginlägg! Barnen uppskattade Kids Club, då de fick åka ut på landet, besöka bondgård mm, och de träffade många nya kamrater, som de faktiskt hållit ihop med och träffat även i Karibien.

 ARC festerna ägde. Denna är "A night in Rio".

Vi kostade på oss en rigginspektion, då det sista man vill ha är masthaveri mitt på Atlanten. Det blev några saker att åtgärda. Inga nyckelringar på en mast, det ska vara grövsta möjliga saxpinnar som böjs tillbaka ordentligt på varje sida, infästningen i bommen för kicken var inte original, vi beställde ny från Selden av segel- och riggverkstaden Alisios, men gasten Mats hade även med en från Alvar båtar i Norrköping (till storskotets infästning i bommen).

Rigginspektion.

Vi hade lite föreställningen, innan vi seglade hemifrån, att det var svårt att lösa saker utomlands. Ganska rolig inställning när vi tänker tillbaka. Vi är inte alls nöjda med uppgraderingen och beställningen av våra segel på det svenska segelmakeriet: vissa lattor var inte fastsydda, det var inte ordentligt förstärkt kring pistolhakarna på focken, endast på vissa (slarv?). Tråden de sytt med verkar inte vara UV-beständig då flera av sömmarna gick upp ganska snart (eller är det för stora stygn) etc.

På Kanarieöarna andas segel- och riggverkstäderna verkligen professionalism! Och detta till bättre pris än hemma. Nåväl, man lär så länge man lever, borde följt rådet i långfärdsgurun Beth Leonards bok "Voyager's Handbook" - att konsultera racingverkstäder, endast de har förståelse för långfärdsseglares behov.

Efter att ha bott så länge på båten, hängde vi förstås en del i släktens hyrda lägenhet. Tror att vi hittar i Las Palmas med förbundna ögon nu, efter att ha gått fram och tillbaka mellan Muelle Deportivo på ostsidan till lägenheten vid Las Canteras stranden på västsidan!

Playa Las Canteras, Las Palmas.

Självklart hängde vi förstås en del i båten, i olika konstallationer.

Några av höjdpunkterna var besök på vingården Bodega Los Lirios, Huldas 10-årsdag, besöket på Poema del Mar och mountainbiking med Johan och Sussi.

Besöket på Bodega Los Lirios var en 75-års present till mina föräldrar. Det är en liten vingård där vi parkerade hyrbilen och möttes av en kanarisk hund. Lärde oss att namnet "Gran Canaria" inte har något med kanariefåglar att göra utan det härstammar från hundrasen, som var endemisk för Kanarieöarna. ("Var" då den nu är spridd i världen). Den "upptäcktes" av Spanjorerna när de erövrade öarna. De fanns förstås människor här redan som använde hundarna. Det är en vacker hundras, riktiga bjässar med mycket muskler.

Vår guide visade först vinrankor, förklarade vilka sorter det finns och annat kring kultiveringen av buskarna. Sedan fick vi en tur av hennes privata trädgård där det växte allehanda goda frukter, grönsaker och kryddväxter. Vinturen avslutades med provsmakning och lunch. Lunchen var sagolik. Bland det bästa vi ätit! Vi serverades mängder av olika tapas, alltifrån Sea Food Salad till "chefens heminlagda oliver", kanariska specialiteter etc. Det smakade fint med det goda vinet till. Det som gjorde hela upplevelsen unik var att det var en liten vingård, ett familjeföretag, så det blev mycket personligt och skräddarsytt.

Hulda berättar här själv om sitt kalas:
"Först sjunger de Ja må hon leva och ger presenter. Sedan så äter vi en god pannkaksfrukost. Vi går till stranden och badar. Efter det går vi och äter lunch på en restaurang. Våra nya norska kompisar kom och firade på stranden och gav presenter. Då åt vi fika och badade igen. Vi firade på stranden ända tills det var dags att åka hem och fixa mat. Mitt önskemål var lasagne och den blev jättegod. Det var verkligen en lyckad dag!!"

Huldas 10-års dag, pannkaksfrukost såklart.

Kalas med norska kompisarna på Playan.

Tidigt en morgon några dagar senare tog vi hyrbilen till Maspalomas, på södra delen av ön, där vi skulle cykla en medelsvår mountainbike tur. En 45-års present till oss båda! Tack Johan o Sussi!

Det var en mycket vacker tur som bjöd på omväxlande utförsåkning i hög fart på serpentinvägar, ansträngande cykling uppför steniga stigar och full farts utförsåkning i uttorkade floder och raviner.

Fikapaus i den vackra byn Santa Brigida. 

Under tiden gjorde mina föräldrar Maspalomas ihop med barnen. En ganska typisk Kanarisk charterort, där min far blev erbjuden en äkta Rolex för 3 Euro. Ett kanonpris!

Vi besökte ofta lokala marknaden, "Mercado Central" i Las Palmas. Fantastiskt utbud av fisk, kött, korvar, grönsaker etc. Måste berömma Spanjorerna för deras inställning till mat. Det ska vara rimligt prissatt, gott etc. Se exempel på "Mercado Central" i min bror Johans video nedan.

 Turbo-gurka.

Vi besökte även Gamla Stan, där vi såg Christofer Columbus bostadshus, katedralen etc. Helt klart värt ett besök, det var lite som Spanska fastlandet med lite äldre arkitektur och mysiga små gränder.

"Aldrig har jag sett en rak banana" /Trazan och Banarne

Christofer Columbus bodde här. Han var nr fyra i Amerika, (1 = urinvånarna, 2 = St Brendan, 3 = vikingarna).

Sen såg vi en del av ön när vi åkte runt i hyrbil med släkten. Vi var på Gran Canarias högsta punkt Pico de las Nieves.

Fina bilar har de.

Se Johans film om när de besökte oss på Kanarieöarna:

Mountainbike verkar mycket farligare än segling? Avgör själva (se 4:30 min)!

I Las Palmas låg vi länge, mer än fyra veckor, och hade besök av tre olika familjer i släkten, samtliga överlappande med ett par dagar. När vi var alltför många blev det enklare att gå på restaurang.

Gott med Sangria.

Mot slutet av vistelsen kom Thomas, Cissi och Olivia och hälsade på, detta överlappade delvis med besöket av Lasse och Gigi. De hade hyrt en lägenhet i Puerto Rico (icke att förväxla med ön i Karibien!) där vi hälsade på. Det var en mysig turistort tyckte vi.

Thomas har teorilektion i vågsurfing för barnen.

 

Playa Las Canteras.

Maspalomas.

Maspalomas.

Kusiner.

Restaurang i Muelle Deportivo, ARC marinan i Las Palmas.

Sista kvällen gick vi på restaurang och åt Las Palmas godaste Paella!

Ihop med Lasse och Gigi besökte vi Poema del Mar, en födelsedagspresent till Hulda. 

Födelsedagslunch på den spektakulära restaurangen som omgavs av akvarium.

Det händer alltid något i Muelle Deportivo, marinan i Las Palmas.

Innan det avskedet från Tyra hann vi fira minijul:

För egen del var det första besöket på Kanarieöarna. Det var kyligt på kvällar och nätter och regnade en del. Men nu var vi på mest på norra delarna av öarna, det finns förstås en anledning till de flesta turistorter ligger på södra delarna. Klimatet på norra delarna uppvägdes av att det var mer genuint och mer lokalbefolkning här. (Klimatet är mycket bättre i Karibien! - mer om det senare!!).

Efter alla tårfyllda avsked ankom så gasten Mats och vi började på allvar förbereda oss för Atlantöverfarten med Atlantic Rally for Cruisers.